Det ösregnar ute, men jag hade verkligen inte kunnat vara lyckligare! Det bästa är att inget särskilt har hänt, utan jag är bara glad och det är den bästa känslan i världen. Jag är lycklig helt enkelt. 

Eftersom jag är så glad, har så många härliga minnen och lite idétorka tänkte jag blogga om mina bästa minnen idag. Det kommer bli svårt att välja ut några och jag har verkligen ingen aning om var jag ska börja, ahhh! (Jag började skriva detta för över en vecka sen, det regnar inte längre!)

 

• Min syster är nog en utav de personer som jag har bäst minnen med. Det finns så många, så jag vet inte riktigt vilket jag ska välja. Hade jag haft ett foto på datorn hade jag berättat om den gången när vi var små och dansade för våra föräldrar, men nu har jag inte det och istället tänker jag berätta om när min syster skulle koka knäck (egentligen skulle jag hjälpa henne, men som vanligt tittade jag bara på (ungefär som när vi var små och skulle städa vårt rum)). Det var nämligen så att min syster skulle koka knäck och medans vi väntade på att det skulle bli klart satt vi och spelade kort, lite för länge kanske. När hon sedan skulle kolla knäcken upptäckte hon att den var bränd. Ajdå, det var inte så kul. Eftersom jag inte är den smarta systern insåg hon att det var ingen bra idé att hälla det i vasken eftersom det kommer stelna i rören sen. Istället tar hon en plastpåse, ställer den i vasken och häller i knäcken. Knäcken är varm, plastpåsen smälter och needless to say, knäcken fastnar i rören. 
  
  
  Här får ni en halvfin bild på mig och kära syster tillsammans med Viggo när han var valp :)
   
• Skratt i biosalongen. Detta är nog mitt bästa minne med en massa främlingar för det var verkligen hur härlig stämning som helst. Jag och mina två vänner bestämde oss för att gå på bio en sommarkväll 2008. (P.S. I love you, världens bästa film fyi) När vi sitter i biosalongen och väntar på att filmen ska börja är det så tryckt stämning, det är inte så många därinne och verkligen ingen säger ett ord. Helt plötsligt börjar min kompis skratta, högt! Jag skrattar med henne, sen börjar en kille bakom oss skratta och tillslut sitter alla på biosalongen och skrattar tillsammans åt absolut ingenting. Hur härligt som helst. 
  
  
• Nästa minne kommer från mitt konfirmationsläger sommaren 2009. Jag och min kompis Ola älskade att jävlas med varandra och vi gjorde det under i princip hela lägret. En kväll bestämer han sig för att brotta ner mig och måla mig i hela ansiktet, jag ligger där och skrattar samtidigt som vår präst blir arg på honom och undrar om det går väck. Jag tvättar bort det och märker att det går väck väldigt lätt, sen kommer jag inte riktigt ihåg vad som hände men på något sätt lyckades både jag och min kompis Marta bli målade i ansiktet och oj vad vi blir utskällda av vår präst som tycker att vi är barnsliga. Samma präst som förövrigt kallade mig och min andra vän Linnea för lesbiska eftersom vi umgicks mycket med varandra och sa att vi inte borde umgås så mycket nu eftersom vi skulle träffas sen, några dagar efter att hon hade sagt till några andra på lägret att de inte borde umgås så mycket för de kommer aldrig träffas sen ändå. Härlig präst detdära! 
  

   
• 90's night på hg. Detta har nog varit en utav de lustigaste kvällarna i Linköping (någonsin?), men ändå en utav de bästa. Jag och Alexandra bestämde oss för att sticka till hg i höstas och dansa, vi tog det ganska lugnt i början, snackade lite och sen gick det bara överstyr. Några killar kommer fram och pratar med oss, vi går ifrån dem, sen kommer de fram och ber om att få ett foto med oss (vilket de får, herregud) och någon timme senare när vi sitter och snackar med en annan tjej kommer de fram till vårt bord och säger att VI förföljer DEM. Tjejen som vi pratar med säger att nu snackar hon med oss och att de borde dra där ifrån. Sen var vi av med dom, så jäkla skönt! Senare under kvällen träffar vi en kille som påstår att han är grusexpert och en som påstår sig vara traffikpolis. Såatteh, grusexpert, verkligen. Men det trodde vi helt fullt på tills dagen efter då vi pratade om det och insåg att vi hade blivit grundlurade. Men de fick nog sig ett gott skratt! Sen slutade kvällen med att vi dansade tango till stad i ljus och blev upplyftna i varsin arm av en snubbe som vi hade umgåtts med. Jag inser nu att det går verkligen inte att göra minnet rättvisa och det var väl något som man måste vara med om för att tycka är roligt!
  
  

  Ehhh, vad händer!? Varför vänder den inte på sig! 90's night i höstas!

• Nu har jag försökt formulera sista minnet i över en vecka, men det går verkligen inte. Jag kan inte på något bra sätt berätta om när jag praktiserade på en skruvfabrik i en vecka och lärde mig vad en träspik var förnågot (Inte en spik gjord utav trä...) Eller när jag gick på väggarna i skolan med hjälp av Frida. Jag vill berätta om alla dagar som jag spenderade hos Patricia, och alla nätter med för den delen. Men jag kan verkligen inte göra mina minnen rättvisa. Därför tänker jag ge upp nu och publicera inlägget iaf. Allt detta hände under den bästa tiden i mitt liv, bortsett från uni, årskurs 9 på högstadiet!